Kråkan på taket...

Hej, idag har jag tänkt och funderat mycket, på saker som hänt och som inte hänt, frågor och funderingar. Har läst min bibel, den ger mig tröst och glädje när ingen annan förstår, även jag. När jag var liten flicka trodde jag att när man blir vuxen då blir allt perfekt, man blir aldrig ledsen och man är inte rädd för något. Livet är underbart men orättvist ibland, men varje dag är inte den andra lik och varje dag har man ett val, vilka färger vill jag måla den här dagen med.

Idag vaknade min son kl. 9.00, lite tidigare än vanligt, han fick börja dagen med ett varmt bad, sen blev det myskläder och efter det kröp vi ner i sängen igen, där vi spenderat mestadels av den här vita vinterdagen. Satte på brasan i min lilla teve, en dvd jag fått av min man, som brinner ständigt och det sprakande ljudet fick mig att känna mig alldeles varm medan snöstormen pågick utanför. Jag låg i min säng med tankarna långt bort då jag plötsligt såg en stor svart kråka på grannens tak ute i den kalla snöstormen, han lekte i all snö på taket, hackade med näbben så snön yrde ännu mer, tittade upp och for omkring med den stora svarta näbben.

Han verkade så glad och obekymmrad, sen efter en kort stund flög han iväg, men kom sedan tillbaka och fortsatte sin barnsliga, bekymmerslösa kråklek och snön yrde omkring honom. Jag tänkte, idag skulle jag vilja vara den där kråkan....